Så här lyder Norstedts förlagsbeskrivning av Mats Kempes nya roman Det jag redan minns:
”Allt är mycket välbekant och ändå är ingenting som vanligt i Mats Kempes nya berättelser.
En litterär agent dyker upp på skolgården och erbjuder några tonåringar att vara med i en romanserie om vampyrer, ett mobboffer ruvar på sin hämnd när han upptäcker att lärarna förvarar små miniatyrkloner av eleverna i glasburkar i källaren på skolan, några ungdomar smittas av en mystisk sjukdom och förvandlas långsamt till fåglar.
I Den Animerade Staden, där alla sjutton texterna utspelar sig, griper fiktionen in i människornas liv och försätter dem i besvärliga situationer, men de försöker värja sig och bryta sig fria, komma undan den som håller i pennan, författaren till historierna.
Med blinkningar till fantastik och science fiction som blandas med plågsamt igenkännbara scener och miljöer skildrar Mats Kempe, som hyllats som en novellens mästare, känslan av att inte kunna kontrollera sitt liv, att någon annan skriver berättelsen om en själv.”
Så långt förlagets beskrivning. Och mitt i allt detta dyker Sherlock Holmes upp. Göteborgs-Posten beskriver det på följande sätt: ”Självaste Sherlock Holmes håller på att försmäkta, tvångsförflyttad in i handlingen av ett penningdrivet medieteam som tagit över planerandet av den bok läsaren håller i handen.” Och i Kulturnytts recension: ”Ibland blir det riktig samtidskritik, i ett slags fientligt övertagande av Sherlock Holmes och Watson som görs av den animerade staden blir det uppenbart i de nu erbarmliga historierna att deras liv inte längre skrivs av Conan Doyle.” Och Aftonbladet: ”Alla igenkändheter, härmningar, remakes och kopior – exempelvis en nergången och alkad Sherlock Holmes, en av dessa säljande populärkulturella figurer som ju ständigt injiceras med nytt nostalgiskt symbolvärde – krymper staden till en allt trängre klichévärld. Där allt bara till slut liknar sig självt, dit inga nya ideer eller figurer släpps in.”
