Under lång tid har det ansetts att den första svenska Holmesberättelsen skrevs år 1900. Men i nya numret av svenska Holmestidskriften The Moor (nr 129) avslöjas att en annan svensk Holmespastisch publicerades redan 1897.
Det är Lars-Erik Nygren som har gjort fyndet – och att just han står för denna bragd förvånar inte, eftersom han under många år grävt i tidningsarkiven efter kriminallitterära inslag och funnit mängder med tidigare okända publiceringar.
Under det senaste halvseklet har Clas Meurlings novell ”Min vän privatdetektiven” (Varia nr 12, 1900) med sin huvudperson Holmlock Sherles betraktats som den första svenska Sherlock Holmes-relaterade historien. Dessutom finns det en kort historia i Förgät mig ej nr 48 1897, men eftersom den berättelsen är anonymt publicerad och inte har några som helst utmärkande svenska drag så kan den lika gärna vara översatt (och med stor sannolikhet är det ett utländskt original).
Historien som Lars-Erik Nygren hittat i Stockholms-Tidningen 7 december 1897 är däremot med all säkerhet skriven av en svensk person. Rubriken är ”Scherlock Holmes i Stockholm” och handlingen kretsar kring det då så omskrivna verkliga kriminalfallet Broxviksdramat. Den korta berättelsen är inget traditionellt Sherlock Holmes-mysterium utan snarare en kritik av de inblandades hantering av fallet, fast i skönlitterär form. Det intressanta är alltså inte intrigen, utan greppet att använda sig av Sherlock Holmes.
Vi passade på att ställa några frågor till Lars-Erik Nygren:
Länge betraktades Clas Meurlings novell från 1900 som den första svenska Sherlock Holmes-relaterade historien. Har du haft på känn att det kunde finnas någon tidigare?
– Nja, det har jag kanske inte, men jag är inte förvånad – det skrevs mycket om Sherlock Holmes de här åren, och det är kanske mer förvånande att det inte finns fler tidiga svenska Holmes-berättelser! (Det gör det ju kanske, det är trots allt ganska få tidningar som digitaliserats.)
Du har genom åren tillbringat många hundra – kanske tusentals? – timmar åt att gå igenom äldre svenska tidningar och tidskrifter i jakten på deckarintressant material. Hur gick du tillväga för att hitta fram till historien i Stockholms-Tidningen?
– Det är ganska enkelt i de digitaliserade tidningarna på https://tidningar.kb.se/. Jag skriver in sökordet och begränsar sökningen till de intressanta åren, får upp en lång lista, och så är det bara att gå igenom dem en efter en. Jag har ju också gått igenom en hel del dagstidningar i original och på mikrofilm, och där är risken stor att man missar sådana här texter som är insprängda i vanliga tidningsspalter.
I Storbritannien kom det en uppsjö med Sherlock Holmes-parodier under 1890-talet och de första decennierna av 1900-talet. Hur vanligt var det att Sherlock Holmes dök upp i parodi- och pastischform i svenska tidningar och tidskrifter vid den här tiden?
– Jag har stött på en del, t ex Nils Ringströms tecknade Sherlock Holmeshistorier som publicerades i bl a Dagen och Tip Top i drygt tjugo avsnitt 1914–1915.
Tror du att det är möjligt att hitta någon ännu tidigare svensk Holmeshistoria? Eller har du dammsugit alla tillgängliga källor?
– Nej, jag har nog bara hittat en bråkdel av vad som finns! Det finns alltid mera av intresse.
Vad är det som lockar och är så roligt med att leta efter material i gamla tidningar och tidskrifter?
– Det är det okända! Det skönlitterära innehållet i
tidningar och tidskrifter från 1850–1920 är idag nästan helt okänt, det
har inte förtecknats någonstans (med vissa undantag, t ex i
Svenskt Pressregister). Och när jag hittar en detektivroman av någon
författare som intresserar mig, och som inte ens publicerats i bokform på
svenska,
så är ju ”min dag gjord”!
Läs novellen ”Scherlock Holmes i Stockholm”