Framgångarna med Sherlock Holmes-berättelserna hade en enorm påverkan på all litteratur i kriminalgenren under decennierna kring sekelskiftet. Varje annan detektiv i dåtidens fiktion var antingen kalkerad på Holmes eller åtminstone skapad med honom i tankarna. Så stark var den arketyp som Arthur Conan Doyle hade skapat.
Även i andra länder hade Holmes motsvarande påverkan. När exempelvis den svenske författaren S A Duse skrev om privatdetektiven Leo Carring lät han denne besitta en fenomenal observations- och slutledningsförmåga, vara ett vandrande uppslagsverk och ha exceptionell fysisk uthållighet. Som en Sherlock Holmes extra allt.
Hårdkokt på 1920-talet
Det var först i och med de hårdkokta kriminalberättelserna på 1920-talet som en motreaktion uppstod. Men utan Holmes och hans många efterapningar hade heller inte en motreaktion varit möjlig. Hur man än såg på det kom många decenniers kriminallitteratur att påverkas av Sherlock Holmes.
Parallellt med den hårdkokta genrens genombrott fick pusseldeckaren sin storhetstid under de följande decennierna. Sedan skedde en sakta övergång från privatdetektiver till poliser – en genre som växte i både storlek och variation. Kriminallitteraturen av idag spänner över så många subgenrer, inriktningar och stämningslägen att det egentligen inte går att uttala sig generellt om den. Men inom polisromanerna känns det ändå ganska avlägset med en konsulterande privatdetektiv som anlitas av polisen för sin observations- och slutledningsförmåga, så som var fallet med Sherlock Holmes för mer än ett sekel sedan. Det finns säkert moderna exempel på det om man tänker efter, men vanligt är det inte.
Klivet till tv-rutan
Såvida man inte går till amerikanska tv-serier. Där är den konsulterande privatpersonen den stora trenden inom senare års kriminalserier. Kravet på realism minskar antagligen när man producerar en långkörarserie. Då är det viktigare med en gimmick.
I en serie som The Mentalist anar man väldigt tydligt påverkan från Sherlock Holmes. Dels i observationerna som huvudpersonen gör, dels i att han är anlitad av polisen. Original-Holmes agerade visserligen i många historier som vanlig privatdetektiv, men grunden i hans karriär var ändå att Scotland Yard anlitade honom när de kört fast.
Även i uppdaterade Holmesversioner som Elementary, eller för den skull brittiska Sherlock, är det här ett tydligt drag. Vilket ju också är naturligt, eftersom det är hela grejen att det ska bygga på ursprungshistorierna. Nåja, i Elementary är just det sistnämnda inget som manusförfattarna brytt sig särskilt mycket om – snarare har de bara tagit grundtypen och satt in honom i den numera så populära tv-genren med poliskonsulter.
Tv-serien Castle handlar om en deckarförfattare som fungerar som konsult åt polisen. Hans roll är att ”think outside the box”, att hitta de mer oväntade motiven och koncentrera sig på detaljer som den vanliga polisen inte fäst någon vikt vid. Han agerar sålunda precis som Sherlock Holmes.
Tankemaskiner och konsultande snillen
Listan kan göras ännu längre. Tankemaskiner och observerande snillen som konsultarbetar för polisen utgör huvudingrediensen i Lie to Me, NUMB3RS och ytterligare en rad amerikanska tv-serier. Att det här skulle förekomma i verkligheten är väl inte så troligt. Och mycket riktigt, i brittiska tv-serier – som ofta ligger närmare realiteten – är de ovanliga. Men i USA utgör de god underhållning, och det är väl huvudsaken där.
Många av Conan Doyles kriminallitterära knep lever kvar i moderna deckare, men hans figur Sherlock Holmes är som typ mer ovanlig. Därför är det intressant att se den nya amerikanska trenden på tv. Dock kan den spåras ytterligare några år tillbaka. För det var i tv-serien House som man mer konkret började använda Sherlock Holmes som förebild. Det är inte svårt att tänka sig att Holmes funnits i manusförfattarnas tankar när de skapat den udda läkaren. Och det är dessutom ett känt faktum att det var så. House innehåller många referenser till Holmeshistorierna. Bara en sådan sak som att dr Houses bostad har gatunumret 221b – en adress som alla Holmesälskare känner igen från mästerdetektivens våning på 221b Baker Street.
Så Sherlock Holmes fortsätter att påverka, mer än 130 år efter att han skapades. Vare sig man är medveten om det eller ej.
