Rörelsen #believeinsherlock har nått Sverige

Andra säsongen av BBC-serien ”Sherlock” har engagerat många tittare – först i England och sedan i andra länder där serien sänts. Efter det uppmärksammade slutet i säsongens avslutningsavsnitt, ”The Reichenbach Fall”, har en anonym rörelse börjat sprida sig i alltfler länder. Exakt var den började är inte känt, men den utgår ifrån tanken att tv-serien beskriver verkligheten och att människor därför vill visa sitt stöd för Sherlock Holmes och protesterar mot vad som hänt honom. På Twitter har rörelsen hashtaggen #believeinsherlock och det är också ett ofta förekommande uttryck på de många affischer, små papperslappar och annat som man kan hitta på alltfler platser i världen.

Uppdatering: Här kan du läsa om startskottet till rörelsen.

På bloggen tor.com kan man läsa ett utförligt inlägg om hur rörelsen spridit sig. Och det finns en Google Map som visar många av de platser där affischer etc satts upp. Ett Youtube-sökning på believe in sherlock ger en lång lista med resultat. Och mängder av exempel hittar man på believeinsherlock.tumblr.com.

När jag ser hur hela denna rörelse på bara några veckor fått fart, så kommer jag att tänka på två saker. Först och främst tänker jag på den ilska och förtvivlan som många läsare i London visade när The Strand Magazines decembernummer 1893 utgavs och de kunde läsa i ”The Final Problem” att Sherlock Holmes var död. Det ryktas att herrar i London city gick med svarta sorgband som armbindlar, för att visa sin sorg över den bortgångne fiktive mästerdetektiven. Det är kanske en myt, men det är en vacker sådan.

Det andra jag kommer att tänka på är den intellektuella lek som Sherlock Holmes-fans världen över har utövat ända sedan 1930-talet. Att Sherlock Holmes var en levande person och att det var dr Watson som skrev berättelserna. Sir Arthur Conan Doyle var endast en litterär agent. Med detta som utgångspunkt måste förstås det som står i berättelserna vara sant. Och då uppenbarar sig en mängd problem – faktafel, kronologiska felaktigheter eller logiska luckor i berättelserna som Sherlock Holmes-fansen (sherlockianerna eller holmesianerna, som de kallar sig) ser som sin uppgift att förklara. Det skrivs varje år mängder med nya artiklar för att förklara sådana saker som t ex varför Watsons krigsskada flyttar på sig mellan två berättelser, hur många fruar Watson egentligen hade och vid vilket universitet Holmes studerade. Det var denna lek – the Game – som fick mig att bli fanatiskt intresserad av Holmes när jag var tonåring på 1980-talet.

Även den moderna leken #believeinsherlock kanske görs med glimten i ögat. Men ofrånkomligen engagerar Sherlock Holmes återigen. Som Emily Asher-Perrin skriver i inlägget på Tor.com: ”You may think it’s silly, but it’s also sort of beautiful. It’s homespun and proud; many pictures on Tumblr accounts show fans holding up their drawn or fingerpainted posters in front of their faces so that only their eyes show, anonymous protests of the masses at work.”

Rörelsen har nu också nått Sverige. Rapporter från Göteborg och Lund har hörts och i centrala Stockholm har Tevin Stakston varit ute och fotograferat en lång rad förekomster.

Dessutom två bilder som Karin Sundström tagit på Stockholms universitet:

Jag försöker att samla alla foton på #believeinsherlock i Sverige på SherlockHolmes.se:s Facebooksida.

Tack till Tevin och Karin! Och tack till Sylvia Asklöf Fortell för länktips!